Är ensam hemma och det kolsvart ute. Vet inte om jag nämnt det tidigare, men jag är sjukt rädd och paranoid då det kommer till mörker.

Vem är er någon?

Jag hittade något på min blogg idag, som jag skrivit 19.6.2014. Jag publicerade det aldrig, varför har jag ingen aning om. Kanske det börjar vara dags, jag brukar trots allt dela med mig av some deep shit lite nu som då. 





Tänk på någon. Tänk på en person. Vem som helst, jag bryr mig inte vem som kommer upp i dina tankar. Men jag vet att det kommer vara någon speciell och någon som står er väldigt nära. Jag vet i alla fall vem jag tänker på.

Det är någon som alltid funnits där för mig. Alltid lyssnat, alltid tröstat, alltid sett mig för den jag är och alltid kommit tillbaka, bett om förlåtelse, förlåtit, sprungit mot mig när vi inte setts på en tid. Har ni kommit på någon nu?

Jag tycker inte om ögonkontakt. En person frågade mig en gång, är det för att du döljer något, för att du inte talar sanning eller för att du är rädd för mig. Mitt svar var bara, jag tycker inte om att se folk i ögonen. Den här någon kunde jag ha ögonkontakt med hur länge som helst. Flera timmar om tålamodet skulle ha funnits där. Det fanns ett band. Ett band mellan oss som gjorde att det gick, det var så tjockt, så ärligt och så rent. Det var någon som ärrat mig, otaliga gånger. Jag kan räkna dem och jag kan se dem. Men det var även någon som jag tillät göra ärr på mig och kunde förlåta efter det för att bandet var så starkt. Det var någon som jag kunde ligga bredvid i flera timmar fast jag hade hur mycket som helst att göra. Men det kändes rätt, det kändes bra och det kändes tryggt.

Ni vet trygghet, är inte det någonting som alla letar efter? Trygghet, hur många gånger har inte jag själv letat efter det. Så många gånger att jag inte ens kan räkna längre. Men fast jag inte hittat den sorts trygghet jag just då behövde, hade jag alltid någonting att gå tillbaks till. En trygghet som funnits där i princip hela mitt liv. Hela mitt liv låter mycket. Men tänk på den här någon och sedan hela ditt liv. Hur mycket är det egentligen? Allt för lite, visst. Men ett band är starkt om det grundat sig på hela ditt liv.

Det här är någon som gett mig allt jag behövt. Trygghet, kärlek, ärlighet, svar, bekräftelse. Vad mer behöver man i sitt liv? Den som jag försöker beskriva är någon som jag stått nära, väldigt, väldigt nära. Ni vet då man står någon nära, så pass nära att man letar efter mera vänner som ska vara precis som just den här någon. Ni letar efter den där jävla tryggheten som jag just nämnt flera gånger, men ni hittar den inte, för ni kommer inte hitta den i någon annan. Ni letar efter, förtroende, ärlighet, envishet, mod och allt som den här någon har i sig för ni har så otroligt svårt att släppa tanken att det bara finns en på planeten som är så här. Jag har aldrig hittat någon som fungerar på det viset som den jag tänker på.

Den här någon är någon som gjort att jag faktiskt haft lust att stiga upp på morgonen. Som lett mig in på rätt stig då jag varit på villovägar, som har hjälpt mig sova om nätterna, som har varit där då det varit mörkaste vintertid och jag varit ensam hemma. Som har suttit bredvid mig då jag skadat mig, som tröstande stått vid min sida då någonting har varit fel.

Det är så otroligt svårt att beskriva någon som står en nära, visst är det? Jag försöker och försöker, men inte ens de mest invecklade och ståtligaste orden skulle någonsin kunna beskriva en person som står dig nära. Har ni kommit på vem er någon är nu? Kanske er någon är som min. Ni skulle aldrig frivilligt lämna dem bakom er, för att då skulle ni inte längre känna att ni kan leva, andas eller kunna gå vidare. Men tanken att den skulle lämna er är ändå värre, så för att skydda er själva väljer ni det lättare alternativet. Ni går före. Det är ni som svänger ryggen till, så hade jag tänkt att det skulle bli. Men vem försökte jag lura, hur skulle det gå till. Jag var frustrerad då jag letade efter någon som skulle vara som min. En vän sa då, du kan inte förvänta dig att du ska hitta allt det där i en människa.

Vem är er någon?

Det här är min någon.

Ty att älska skolan och dess uppgifter..

...är en egenskap som tyvärr mig fattats sedan begynnelse dagen.

Att fördröja tiden och påbörja uppgifterna lite senare är ju något man alltid lyckas åstadkomma.. Kör med ring ny igen, det var en liten stund senast..

Något man ofta gör är också att man sitter och stirrar en stund på boken, i hopp om att den ska bläddra och skriva själv, något som aldrig lyckas.. Uppgradering av Psykiatrins ABC önskas, gärna en självskrivande, högläsande version.

Bara för att det är höst kan man ju också passa på att värma lite varm oboy i micron, why not lixåm. Speciellt om man har några fina, gudomligt perfekta, blåa Iittala Taika muggar hemma! ja, jag googlade namnet, det är något man också brukar hinna med, googla namn på muggar.

Man hinner ju också ta en liten sväng om till Jeremih's Don't Tell 'Em, eller hur? Även fast man är lite av en danshatare.

Vem försöker jag egentligen ljuga för. Alla dessa bilder togs efter att jag faktiskt utfört läxan till punkt och pricka! Nu väntar lite Djävulsdansen avsnitt och sedan en grym recension på det hela!

idag har jag

fotobombat katten

funderat på min fars glasögons logik

samt ätit mammas plättar.

Och för att inte glömma så har jag ägnat oändligt med tid på läxor. Skrivit, skrivit och skrivit. Har suttit åtminstone 3 timmar bara för att skriva ihop en jävla text på 7 sidor + en annan uppgift som lyckligtvis nog bara begärde 1 sida av mig. Kvar på schemat har jag egentligen en uppgift som innebär 2h serietittande + en recension på det hela. Jag borde även läsa till läkemedelsprov. Samt hämta min laddare ur bilen...

bortglömda bilder och vad jag gjort de senaste dagarna

Varit till Åminne i solnedgång för att ösa vatten ur båten, börjar väl även vara dags att ta upp den så småningom!

Varit mycket med Emma och haft massvis med matdejter, kört på den nya ''motorvägen'', vad vi nu ska kalla den..

Sett hösten smyga sig närmare och närmare..

Varit i skolan alot, alot and alot.

Utekväll efter utekväll efter utekväll, denna gång var det UV-party.

Det har kommit till den dagen då jag slutförde mitt hårprojekt. Började för flera månader, kan till och med vara upp mot ett 1, att färga håret ombre. Rött i roten, brunare ner mot topparna. Efter det har jag färgat det i roten med jämna mellanrum så det röda har växt sig längre och längre ut. Planerna med en röd brun ombre, var att i slutändan färga hela håret rött och nu har vi kommit till den dagen. Dock blev det rött i roten och mot lila hållet i topparna, men det är inget som stör mig!

Jag har även införskaffat mig en ny vinter/höst jacka. Jävligt skön och alla älskar vi spegelbilder och dess miner.

Slutligen ska jag reklamera mig själv! Säljer alla dessa toppar, 1e/st. Endast en jävla euro!

Sitter och väntar på att bli upp plockad. Blir en lugnare helgsvariant denna helg. Igår arbetade jag till 8 tiden och sedan hade vi spel kväll, brudarna och jag!

någon som hört denna fantastiska låt med gudomliga robbie williams och avicii?

ta er tid och se.

Började halv 9 och slutade halv 12 idag. Vi har så sjukt fantastiska skoldagar just nu. Slutar tidigare än tänkt och börjar väldigt godkända tider! Dock är det slut på dessa lata skoldagar nästa vecka då vi kommer att ta tag i skolan och dess lektioner riktigt ordentligt! Känns lite halvt tråkigt, men nåja, vi har fått vara lata hittills. Man måste ju börja någon gång.

Jag har hunnit med matlagning och duschning sedan jag kom hem. Försökte titta lite på gårdagens Paradise Hotel avsnitt, men jag blev bara uttråkad och kände att jag måste hitta på något annat. Så snart ska jag räkna lite läkemedelräknings uppgifter.

Igår var jag in till stan en sväng med Linn, Emma och Siiri. Vi lunchade på Pancho Villa och efter det sprang vi runt i några butiker, var en sväng till Gigantti efter en dammsugare och till GW för att kolla på lite mer kläder. Jag blev några 30 euro fattigare på grund av en helt vanlig tröja och mjukisbyxor från HM. Mot kvällen var jag och Emma ut en sväng på den nya vägen som öppnats mellan Kvevlax och stan, det var ganska intressant. Förstår dock inte meningen med farthastighet på 80km/h då det i princip är en motorväg. Vi var till Bertby till Sara och Jonas för att kolla läget, drack en kaffekopp och var allmänt trötta i huvudet.

Idag ska jag försöka uträtta några saker, söka arbete på sidan om skolan, åka till banken och leka vuxen samt se hur fammo och faffa mår! 

Annars så har jag nog hunnit med en hel del awesome saker på den tiden jag inte bloggat, men om jag skulle skriva ner allt jag gör om dagarna skulle min blogg ha otroligt långa och tråkiga skriftliga inlägg eftersom jag inte tar mycket bilder och jag skriver sjukt mycket då jag sätter mig in i att skriva. Därför sätter jag punkt här så får vi höras någon annan gång!